Idag klockan 19 släpptes de eftertraktade biljetterna till Filmstudion i Nyköping och naturligtvis var jag en av dem som stod ute i kylan och köade. Redan kvart över tre intog jag en plats utanför ica tillsammans med Johan, vi kom tillräckligt tidigt för att vara helt säkra på att få varsin biljett, det släpps ju bara 200 stycken. Påpälsad med träningsbyxor under jeansen (ett par som jag använde för några år sedan som sitter slimmade runt benen och med en bred resår upptill, väldigt fina men bra att ha under ett par andra byxor), linne, tröja, en tröja till, tjock halsduk, jacka, mössa, sockor, raggsockor och ett par ganska varma skor (när det är varmt ute är de minsann väldigt väldigt varma i alla fall!) trodde jag faktiskt att jag skulle slippa frysa i år. Jag hade även ett par extra sockor ifall jag skulle vilja byta, en extra sjal och extra vantar. Efter cirka tio minuter ute i kylan kändes det som om mina tår förvandlats till små isbitar. Första timmen gick trots detta ganska fort. Johan köpte en korsordstidning som vanligt men det är ganska svårt att lösa kordord med stora tummvantar. Mellan orden roade vi oss med att på olika sätt retas och förolämpa varandra. Efterföljande halvtimme försvann ganska fort också men när köandet började närma sig två timmar böjade tiden plötsligt gå så långsamt att varje fem minutrar blev ungefär som fem timmar. Tårna var inte isbitar längre utan hela mina fötter var två stora tunga isblock. Vi roade oss en stund med höga knälyft vilket ser ganska fånigt ut men lite varmare blev tårna. Kanske. Vi fick i alla fall våra biljetter till slut och det kändes lika bra som vanligt. På vägen hem köpte jag en bagel för att förgylla kvällen ytterligare och den åt jag medan mina vita klumpfötter tinade upp och återfick sin normala färg. Jag har nästan redan glömt hur kallt det var och kommer förmodligen att stå där om ett år igen : ).