När jag var barn åt vi ofta präktig mat som kokt potatis, kött och sås, i alla fall som jag kommer ihåg det. Vanlig kokt potatis var inte så roligt då, förutom sommarens första egenodlade. Att koka potatis var nog en av de första sakerna jag lärde mig i matlagningsväg, skala och koka och känna med sticka när den var klar (vi hade förresten en katt, Sigrid, som gärna ville äta tandpetare som använts till att känna på potatisen med). När jag pluggade åt jag potatis ibland men aldrig kokt utan mest potatissoppa och klyftpotatis och nu när jag jobbar blir det aldrig till potatis eftersom jag inte tycker det är så gott värma dagen efter (i matlådan). Men visst är det gott när den är nykokt! Tänk om jag hade uppskattat min mammas kokta potatis lika mycket när jag var liten som jag gör nu! Idag har jag i alla fall haft potatiskalas här och ätit sju stycken medan jag skrivit det här inlägget : )