Det är lite dammigt i mitt kök.... dags att städa snart kanske : ) Drygt 10 liter spackel har jag hängt upp på väggarna i köket och nu håller jag alltså på att slipa ned det igen, ganska knäppt egentligen. Man borde kunna återanvända slipdammet på något sätt, jag samlar det i en hink så länge tills jag kommer på vad jag ska ha det till. Dammet är oerhört finkornigt och fastnar överallt så jag kan tänka mig flera alternativa sätt ge bort dammet i "present", he he. Förhoppningsvis har jag inte fått så mycket damm i mina köksskåp i alla fall, jag har tejpat igen dem. Följdaktligen är det lite svårt att laga mat och jag kan bara äta på det porslin som stod i diskstället när jag tog undan det. Eftersom jag flyttat allt från köket som inte stod i skåpen är det ett kaos i mitt rum också.... väldigt spännande : ).

Jag har inga gardiner eller persienner så när jag vaknar på morgonen tittar jag rakt ut på himlen. En morgon den här veckan när jag vaknade var det en väldigt vacker och fascinerande soluppgång, himlen var gulorange, ljusblå och massivt grå på samma gång i olika lager. Inte nog med att det var fint, jag blev snabbt klarvaken av att stå framför det öppna fönstret i kylan och fotografera också!

Mitt oparfymerade Chapstick som så länge hängt med i fickan tog definitivt slut för några dagar sedan och jag tvingades fundera på vilket som skulle bli mitt nya vardagslypsyl. Jag grävde i samlingen och provade två dagar med Lip-Ex Grape. Det höll måttet så tillvida att det inte smälte eller blev äckligt av att ligga i fickan men däremot är det för sött och lite för hårt, det lägger sig på läpparna istället för att tränga in och göra dem mjuka. Började fundera på alternativ och så idag hittade jag det perfekta vardagslypsylet: KA. Jag hade det på jobbet och fortfarande i sin förpackning och det var egentligen inte förrän idag när jag öppnade det som jag upptäckte vilken härlig form det har. Det är lite smalare än andra hylsor men inte lika smalt som Softlips och det är marginellt högre/längre än t ex chapstick. Locket är räfflat runt om vilket gör att man får bra grepp när man ska ta av det. Konsistensen är aningen seg men den trevliga förpackningen väger verkligen upp det och dessutom har det mina initialer som namn : )

Daniel på Bank Street School For Children har läst i böcker att uttrar är väldigt knäppa och roliga djur, därför tror han att om uttern vore en skådespelare skulle den vara Jim Carrey eller Peewee Herman. Läs Daniels väldigt roliga och övertygande berättelse och se hans utterteckning här : )

Jag tror att en utter med bravur skulle klara att vara rolig skådespelare, frågan är däremot om någon människa skulle göra rätt för sig som utter. Uttrar ser ut att ha roligt och vara pigga och bekymmerslösa mest hela tiden och tycka att livet är toppen. Så borde det vara för alla människor också.

Helgen som passerade tillbringades med jonas familj. För mig innebar det också mitt första besök i Kungsbacka som bland annat förevigades med ett biobesök. Farenheit 9/11 satte igång ungefär lika mycket funderingar och orsakade samma frustration som jag förväntat mig. Däremot innehöll den överaskande hemska krigsbilder och om det inte varit för att jag rensat svamp på kvällen hade jag nog drömt mardrömmar om lemlästade människor istället för maskar.

"Wolverines are fierce fighters and seem to have been born angry" står det i en bok jag köpte i Glacier National Park i Montana i somras och enligt en annan bok är järven "street fighter of the forest". De ser arga och fientliga ut på nästan alla bilder jag sett så jag har känt att det är ett djur som skall behandlas med stor respekt och helst beskådas på avstånd. Ända tills jag fick se järvarna på Skansen ligga på rygg i solen för de såg allt annat än farliga ut : )

Det var i våras när jag såg dem i en djurpark som jag insåg att uttrar är fantastiskt söta och roliga djur. I somras ägnade jag och jonas otaliga timmar åt att leta efter uttrar i det vilda men trots att vi verkligen ansträngde oss såg vi inte en enda liten utter. Idag åkte vi till Skansen för att hälsa på Majken, Gollum och Samson, tre glada, hungriga, nyfikna, trötta och väääldigt söta uttrar : ) Synd att de inte vill bo i Nyköpingsån.

Idag har jag och jonas paddlat kajak, för mig var det första gången. Det var faktiskt inte speciellt läskigt så i och med det måste jag nog sluta anse mig själv vara rädd för vatten men å andra sidan hade jag fullt upp med att koncentrera mig på att ta mig framåt i rätt riktning. I en kajak sitter man också så nära vattnet att steget till att ligga i vattnet inte är så långt. Det har varit en fin och solig höstdag, vi hade en väldigt bra picknick och efteråt blev jag väldigt sömnig, så blir det när jag chockar kroppen med väldigt mycket frisk luft : )

(jag måste skriva mera om kajak tror jag, det är ett helt omöjligt ord som blir kajal eller jakt för mig hela tiden)

Jorå, 718 spikar har jag dragit upp ur golvet och en som har tappat skallen sitter kvar, jag ska slå ned den när jag kommit på med vad, det verkar vara något väldigt hårt under! Är rädd hela tiden att jag ska glömma den och kliva på den barfota, då kommer jag att skrika så att hela huset hör. Skräpet har jag tills vidare gömt i vindsförrådet och jag har sopat och dammsugit golvet men det är lite stickigt där spikarna suttit så man får gå försiktigt. Finns en viss risk att får leva med det här golvet ett tag för är det inte så att det är lika bra att fixa till väggen när jag ändå håller på? : )