Igår när jag i raskt tempo promenerade till järnvägsstationen tidigt på morgonen stannade bil på ett övergångsställe och föraren vinkade mig till sig genom en nedvevad ruta. Jag ser dig varje morgon sa han, jag som förväntat mig att han skulle fråga om vägen eller tiden. Konstigt tänkte jag, jag brukar ju gå åt helt andra hållet normalt. Jag vill prata med dig sa han sedan och jag hade ingen större lust att prata så jag sa att jag hade lite bråttom och det var ju sant eftersom jag skulle med ett tåg. Han gav sig inte utan frågade vart jag skulle och sa att han skulle skjutsa mig, observera att det inte var en fråga utan information. Jag tackade vänligt nej och sa att jag gärna promenerade men det passade sig inte och han lät lite irriterade och sa igen att han ville prata med mig och samtidigt kom en bil upp bakom och tutade så jag blev lite stressad och satte mig på passagerarplatsen. Än en gång sa han att han brukar se mig varje morgon och frågade om jag ofta åkte till Stockholm. Jag svarade som det är att ibland jobbar jag i Stockholm men inte varje dag. Då började han berätta om hans "kompis" som har en restaurang i Stockholm. Kompisen behöver personal och tydligen kunde han erbjuda både tjänstebil, fri frukost, bra betalt osv. Det lät visserligen intressant att jobba med men inte som anställd, haha. Framme vid järnvägstationen tackade han för samtalet, frågade vad jag hette och ville att vi skulle höras igen men jag förklarade att jag har ett jobb och inte är intresserad.

Är det här ett vanligt sätt att leta personal undrar jag? Kan det verkligen vara effektivt att klockan sju på morgonen jaga stressade människor, är det vid denna tid som arbetslösa är ute och letar jobb? Jag tycker det hela var helkonstigt. Dessutom kändes det ganska suspekt att sätta sig i en bil med en vilt främmande karl som nästan lite argt säger att han vill prata. En annan intressant sak jag funderat på efteråt är om jag verkligen satt mig i bilen om det varit en svensk man. Svaret är nog nej, då hade jag varit mera misstänksam än mot den här svarthårige mannen med bruten svenska och orientalisk musik i bilstereon.